Igår såg jag på film. Closing the ring. En film om kärlek, andra världskriget och löften. Första gången jag såg filmen var den 28 dec 2008. Jag såg inte hela och jag kom inte ihåg titeln men jag tyckte om den väldigt mycket. Två år senare berättade jag om filmen för min kompis Ida och sa att hon skulle hitta filmen åt mig. Jag kom ihåg att den hette något med the ring. Jag gjorde en googlesökning och upptäckte att the ring var en skräckfilm. Vi var båda fast beslutna om att hitta filmen Ida och jag och jag minns inte varför men vi pratade om det i skolan. Tack vare det tipsade en lärare om NAs tidningsarkiv på stadsbiblioteket. I och med att jag visste vilken dag och vilken kanal det var kunde vi leta rätt det i arkivet.
Arkivet sparar pappersupplagan av tidningar i kanske några månader (Jag är väldigt osäker om hur länge.) så vi fick titta i en mikroskop liknande maskin där tidningarna fanns som på filmrullar. Glädjen när jag tillslut hittade rätt och kunde läsa att filmen hette Closing the ring var otrolig. Jag kände mig som en detektiv som äntligen hade löst ett stort fall.
Ida brände ner filmen till mig så att jag har den på CD. Det är väl olagligt men just i detta fall och alla de gånger jag ser How I met Your Mother på Swefilmer bryr jag mig inte riktigt.
Nytt ämne. Jag samlar ju på grodor som ni som har läst beskrivningen vet och därför ska jag nu börja med en liten serie som jag har döpt till:
Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.
No related posts.
haha! Gud vad detta var längesedan, vi är ju värsta tanterna x) Kommer ihåg att vi sprang runt på biblioteket och det där mikroskopet var ascoolt, hade förvridit det till att det var till något super viktigt arbete och inte en film xD Men! Men!
Tanter är kanske att ta i… Haha