Bild: JohannA 

 

I och med att jag går media fick vi Macbooks Pro istället för Air och med väldigt många program. Nu har jag fått veta att alla program kommer att av-installeras om vi köper ut våra datorer. Jag fick min Mac för mindre än två år sedan men under dessa två år har jag vant mig att arbeta med min dator. Jag har funderat på om det är värt att köpa ut datorn eller om jag ska gå tillbaka till min fyra års gamla Samsung dator. Vi kommer att få köpa ut dem för 3500 kr men utan Officepaket vet jag inte om datorn är värd kostnaden för mig. I början tyckte jag att det var hur frustrerande som helst att du kryssar ner sidor i vänsterhörnet istället för högerhörnet som på PC. Jag hade också jättesvårt att komma ihåg hur jag gör för att “högerklicka”. På min Mac gör jag det med två fingrar. Det är småsaker som just det som jag har vant mig vid och jag vet inte om jag vill välja mig vid något annat. Det kommer att kosta att köpa Officepaket så att jag får Word, Exel och PowerPoint men ifall jag någon gång vill köpa en Macbook Pro skulle det kosta så extremt mycket mer.

Jag kom och tänka på det igår. Hur mycket pengar kostar inte allt jag får och har fått tack vare skolan. I tolv år har jag fått mat varje skoldag och jag har fått kunskap som kostar 1000-tals kronor för den som vill få samma kunskap. När jag började gymnasiet fick jag ett studiebidrag varje månad för att jag går i skolan. Jag ser inte studiebidraget som en lön jag får som tack för att jag frivilligt väljer att studera i tre år. Anledningen till det är att summan är exakt den samma som barnbidraget.  

För mig har skolan alltid varit min trygga plats. Det är till skolan som har alltid har kunnat vända mig till när hemmiljön har varit ostabil. Om mindre än 50 dagar slutar jag och även då jag vill fortsätta att studera i minst 6 år till känns det ändå som om det är något som tar slut. En 12-års trygg kommer ta slut. Samtidigt ser jag fram emot nästa år och åren efter det men det är ändå en speciell känsla att veta att något tryggt kommer bytas ut. Jag har inget som helst behov av att åka ut i världen för att få uppleva äventyr. Jag har en dröm om att studera någonstans i Frankrike. Det är det enda.

När jag och min klass började gymnasiet fick vi skriva brev till oss själva. Det enda jag minns är att jag skrev något om att jag ville bli journalist efter gymnasiet. Det ska bli väldigt roligt att få läsa sitt brev.