Snabbfakta.

Titel: Byzantium

Regissör: Neil Jorden som för övrigt regisserat En vampyrs bekännelser

Längd: 118 min

Genre: Fantasidrama

Elenore Webb ser ut som vilken 16-åring som helst men bär på en hemlighet som ingen någonsin får ta del av. Hon och hennes syster bor tillsammans sedan mamman dött tidigare. Det är i alla fall vad alla tror. Men Elenore är trött på att ljuga. Hon måste få berätta sin historia. En historia om sin mammas tre gåvor. Livet, odödlighet och hemligheten. Till slut orkar hon inte. Hon berättar hemligheten för Frank, en kille som hon gillar och som gillar henne.

Byzantium är en film om minnen och att minnas. En film om kärlek och att bryta med sin familj. Om livet för en evigt 16-årig vampyr.

Jämfört med En vampyrs bekännelser gillar jag Byzantium mycket mer. Anledningen är att jag kan känna igen mig i huvudkaraktären mycket bättre. Byzantium är heller inte lika grov och brutal som jag minns att En vampyrs bekännelser var.

Jag gillar filmen framför allt för relationen mellan Elenore och Frank. Som obotlig cheese-lovestory- människa måste jag erkänna hur glad jag blev när de fick varandra i slutet.

Merci mes amis