Igår mådde jag inte bra alls på grund av jobberfarenheten som jag fick under de timmar jag gick brevid. Därför blev bloggen inte prioriterad. Idag bestämde jag att mitt sommarvikariat inte blir av.

Jag visste att jobbet skulle bli en stor utmaning för mig då jag är rädd för gamla människor och jobbet var på ett demensboende. Jag visste det. Men. Det visade sig vara en för stor utmaning. Med jobbet ville jag komma över min rädsla och visa för alla att jag inte är liten och rädd. Jag är vuxen och modig. Även fast det känns som ett misslyckande att inte ens klara av en vecka, vet jag att jag tog rätt beslut. Min chef var väldigt förstående och önskade mig all lycka i framtiden. Det gjorde min dag.

När jag fick jobbet, när det nu var, skrek jag i falsett och hoppade hoppsasteg av glädje. Jag var så otroligt stolt över att jag skulle ha ett jobb, ett ställe att gå till i sommar. Jag skulle tjäna tillräckligt med pengar att jag skulle få betala skatt för första gången. Om jag skulle ha fortsatt med jobbet skulle jag få väldigt mycket pengar för en student som mig själv men jag skulle även må sämre och sämre varje dag.

Det var rätt beslut och jag är stolt över att jag våga ta det även fast min ömma moder (Karl-Bertil Johnsson i mitt hjärta) inte kunde förstå varför jag tackat nej till ett sådant erbjudande.

I och med att jag missade listmåndag igår kommer det bli en boklistatisdag idag istället. Ni får se vad det blir för tema på listan. Det har med sommaren att göra.