I ett kvarter med exakt lika dana hus, gräsmattor och häckar bor Peg Boggs. Med glasögonen på näsan och listan i handen knackar hon på varje dörr för att sälja hudprodukter. Ingen köper något. Peg tittar då upp mot det gamla slottet på den höga kullen och bestämmer sig för att åka dit. I det mörka, dammiga slottet hittar Peg en människohybrid, Edward. I slottet bodde en uppfinnare som en dag bestämde sig för att göra en människa. Tyvärr dör uppfinnaren innan Edward får sina händer. Istället har han sekatörliknande saxar till fingrar.
Vilken annan person som helst, från Pegs kvarter, skulle bli livrädd och sprungit därifrån men inte Peg. Hon börjar prata med Edward och beslutar sig för att ta med honom hem till sig.
Edward Scissorhands är en film om att passa in, om kärlek och om varför det snöar. Till en början tyckte jag Edward var läskig och obehaglig. I slutet hade rädslan gått över och jag började nästan gråta i slutet.
Bild: Leander Carlsson
Filmomslaget tycker jag är missvisande för att det kvarteret där Peg bor är så ifrån mörkt och kallt som omslaget är. Filmen är trots allt en kärlekshistoria och enligt mig behövs det mer färg för att förmedla det.
Lämna ett svar