Sökresultat för: februari

Semlor…?

Gott, gott, gott! 
 
 
 
 
Egentligen var det ett recept på vaniljmuffins
 
 
 
 
Men de blev riktigt goda ändå 
 

Jag gillar inte semlor. Alldeles för mycket grädde och mandelmassa? Jag förstår inte det goda. Istället fick jag en impuls att prova på att göra en egen semeltyp med chokladmuffins. Först delade jag muffinsen och istället för mandelmassa blandade jag nutella och kokos, bredde ut massan i muffinsen och klickade ut en liten mängd grädde. Locket gjorde jag inget med mer än att sätta tillbaka den över grädden. På bilden hade jag så pass lite grädde att det knappt syns att det inte är en vanlig muffins. 

 

Resultatet blev väldigt gott men väldigt mättande. Jag fick frågan om jag brukar testa nya saker och experimentera med mat av Marika men jag förklarade att det är så långt ifrån mig man kan komma. Men jag gillar det. Att våga misslyckas är så mycket lättare när det bara är en själv som drabbas. Eller ja, ens kompisar också. Marika gillade lyxmuffinsen men Katrin ville inte ha någon nutellablandning på sin. Hon missade något väldigt gott.

 

Det är sånna här stunder jag gillar med folkhögskola. Jag hade massa mjölk och Marika ville baka. En sån grej händer inte någon annanstans än här. Jag gillar det och trivs väldigt bra. När man vill umgås och äta muffins finns det personer att umgås och äta muffins med. 

7 saker jag är trött på

 
 
  • Tycka synd om mig själv 
  • Tillbringa så mycket tid framför facebook 
  • Min hållning 
  • Mörka ringar under ögonen 
  • Faktumet att jag ser ut som jag gjorde när jag gick i 9:an 
  • All rädsla 
  • Försöka lista ut vem jag är 
 
Jag har varit hemma från skolan idag för att vila och korta ner förkylningen. Bland annat har jag sett de fyra första avsnitten av säsong 1 från Glee. Jag har alla 6 säsonger och tog med mig dem från mamma igår mest för att jag är glad över att ha dem. Hur som helst fick avsnitten mig att fundera över den klassiska frågan Vem är jag? Om någon har ett bra svar är det bara att säga till, jag har nämligen tröttnat på att fundera över frågan. Måste man veta? Jag är den jag är, gillar det jag gillar och trivs med vissa saker, trivs mindre bra med andra saker. 
 
Jag har tröttnat på att tycka synd om mig själv, för helt ärligt är det inte ett dugg synd om mig. Jag är exakt där jag ska vara, jag har vänner runt omkring mig, en pojkvän som älskar mig. Jag har en ekonomi som går ihop. Jag har makten i mitt liv. Tänk att det har tagit mig 20 år att inse det här. Jag har makten! 
 
Att studera i Frankrike är något jag har velat göra sedan jag började läsa franska som 12-åring i 6:an. Nu är tiden jag faktiskt kan göra något sådant. Men jag är så trött på rädslan som hindrar mig. Rädslan för det okända, för det nya. Jag vill ut i världen och ta massor av naturbilder så att människor förstår hur fantastiskt vår natur är och slutar förstöra den. Samtidigt är jag så rädd. 
 
I höstas var det 5 år sedan jag började 9:an, ändå ser jag nästan lika dan ut. Samma frisyr, liknade glasögon och liknade kläder. Jag vill klippa mig kort, Noora-liknade kort men jag vet samtidigt hur mycket jag ogillar att klippa mig. Jag vill göra förändringar men är samtidigt så rädd för dem.
 
 

Vecka 8

Glad och gladare
 
 
Övernattning i SSU-lokalen 
 
 
Första gången som jag spelade Ticket to Ride till klockan 24.00
 
 
 
 
1. Mina favoritskor gick sönder och läckte in vatten
2. Påväg mot affären med jättemycket PMS
 
 
 
 Jag var på Bergik och köpte solglasögon men solen hade gått i moln när jag kom ut ur affären. Actic var på plats och visade en träningsform. Jag kan inte förstå hur människor kan få sin kropp att röra sig på ett sånt sätt. 
 
 
 
 Samma dag fikade/lunchade jag på Espresso House. Deras Södertea är otroligt gott! 
 
 
 Gudstjänst i Nors kyrka 
 
 
Saker jag har tänkt på: 
 
  • Jag ogillar PMS. Som tur är har jag bara mens var tredje månad nu just för att minska mina PMS-besvär. Men det är en sak jag fortarande inte vet. Vad är egentligen PMS? Jag vet att det har med hormoner att göra men jag vill veta mer. Vilka hormoner? Ökar de? Sjunker de? Tanken slog mig också att jag inte ens har koll på hur p-piller fungerar rent biologiskt och kemiskt. Den som vet får gärna skriva några rader. 
  • Det här kan ha varit mitt sista sportlov. Den tanken har jag tänkt varje år i tre års tid nu men man vet aldrig. Till hösten vill jag ha praktik för att se hur det faktiskt fungerar på arbetsplatser. Jag har tröttnad på att sitta still, lyssna på lärare och titta på en projektorduk. Jag vill ut och se mig omkring. 
  •  Fastan börjar på onsdag och jag vill dra ner på mitt mobilanvändande. Det jag inte vet är hur jag ska göra. Jag använder min mobil väldigt mycket idag och skulle bli knäpp om jag gick från 100 till 0. Jag behöver tänka ut en nedtrappningsplan till på onsdag. Fortsättning följer… 
 
Minns ni att jag skrev några rader om att jag inte ville bli förskyld? Jag vaknade med ont i halsen i morse och hoppas verkligen på att det blir en lätt förskylning. Egentligen får jag skylla mig själv för jag åt samma mat som min förskylda lillebror. Trodde inte en pizzakant skulle kunna göra mig sjuk. Känns så otroligt typsiskt med tanke på att jag haft ett helt lov på mig att bli sjuk. 
 
 

10 år av vänskap

5 år gammal bild, 9:an
 
 
Det här är Ida och jag. Vi har varit vänner sedan vi gick i 5:an och hon började i min klass. Det är 10 år sedan. 10 långa år av vänskap, nya städer och skratt & bråk. Senaste 4:a åren har vi bott i olika städer men nu bor vi till och med i samma landskap. Vid nyårsskiftet flyttade hon upp till Karlstad från Helsingborg och idag ska vi träffas igen. Senaste gången jag såg henne var sommaren 2015. Det är 1 och ett halvt år sedan. 
 
Under dessa 10 år är det mycket som har hänt. Otroligt mycket faktiskt men jag är otroligt glad över att ha dig som min bästa vän Ida. Vår vänskap har överlevt mycket och jag hoppas den kommer vara minst 10 år till. 

Ett nytt bokminne

Senaste boken
 
 
The perks of being a wallflower är en läsupplevelse värd att kalla fantastisk. Författaren Stephen Chbosky lyckas få mig bli vän med huvudkaraktären, nästan lite kär. Boken handlar om Charlie, det är så han kallar sig, som ska börja High School. Vad jag än väljer för ord för att beskriva Charlie kommer jag misslyckas. Han är en karaktär som man måste läsa för att förstå. På samma sätt är det med boken. Vad jag än skriver om den kommer jag misslyckas med att förklara hur fantastisk bra den är. Därför skriver jag inte mer än att jag ser fram emot att se filmen i kväll. 
 
Den röda boken bredvid är min läsdagbok. Varje bok som jag har läst sedan 2011 finns nedskriven i den. Innan den hade jag än från 2005. Att bläddra bland alla böcker, minnen gör mig glad. Dels får det mig att inse hur många bra böcker jag faktiskt har läst och dels för jag minns mitt liv genom böckerna. Alla böcker jag läst sittande i korridorer på Risbergska, utanför klassrummet på Navet och sittande på sängen hos Lena. Mellan 2011 och nu har det hänt väldigt mycket i mitt liv, väldigt jobbiga saker och härliga saker därför är jag glad över att kunna bläddra bland bokminnen och veta att jag kommer fortsätta på min tredje bokdagbok. 
 
Historien bakom bilden: Jag ville ha en annan bakgrund och gick ut till köket, la böckerna på bordet i olika positioner. Fastnade för denna och började redigera. Tänkte att det nog skulle vara häftigt om bakgrunden var svartvit men böckerna i färg. Hade lite problem med markeringen men lyckades tillslut och HJÄLP vad jag blev nöjd. Nog om det. Om någon timme åker jag till mamma och hoppas på att inte bli förskylld. En vet aldrig med ens småbröder. Mamma jobbar dessutom på förskola och får med sig ännu mer sjukdomar hem.
 
Glad fredag! 
mer