Väldigt nära skolan har det byggds en scen i vattnet och varje onsdag är det artister som spelar. I dag var jag där ett kort tag med Katrin och skulle se på Ewa Eastwood. När vi kom fram upptäckte vi dock att hon började spela en timma senare och att Sten och Stanley snart skulle börja. Det blev fyra låtar trots att Katrin sa innan att om jag vill se dem, fick jag gå dit själv. 

 

När jag stod där intill vattnet med nyduschat hår, insåg jag att jag är värmlänning trots allt. Nu mer bor jag ju i Värmland men framför allt gillar jag dansband. Har gjort de så länge jag kan minnas och måste lära mig leva med det.

 

Skämt och sidå. Jag sprang 5 km i dag på ca 48 minuter. Tanken var att jag högst skulle springa 4 km men jag kände mig stark och vädret var fantastiskt så jag fortsatte lite till. Mitt högra knä som gjort ont till och från hela våren, kändes helt okej. Viljan var starkare än smärtan. Dessutom har jag kommit fram till att det måste vara bra för styrkan i knäna av att gå i trappor. Här på skolan går jag knappt alls i trappor men i hela mitt liv har jag alltid bott på övervåning.

 

Som tur är, jobbar jag på övervåningen och går minst 8 gånger i trappen på en dag. Om min teori stämmer kommer knät snart vara bra och jag kanske vågar mig på att försöka träna till att springa milen.