Igår kväll var jag barnvakt åt mina två kusiner Felicia och Klara. Jag och Klara var ute och lekte i lekstugan där jag fick vara med och göra en blomm- och bladsoppa och vara cafégäst. Av hänsyn till mina kusiner har jag valt att inte ha med några bilder på dem. Istället är det bilder som väcker otroligt mycket nostalgi. Tänk så många gånger vi lekt där, jag och Linda. 

 

En gång när vi lekte i stugan, blåste det väldigt mycket och vi ville stänga dörren. Att få igen den gick men att få upp den var omöjligt. Där stod vi, jag och Linda inlåsta i lekstugan. Efter vad som kändes som en evighet kom mormor och lyckade få upp dörren. Självklart var hon även nyfiken på att se om dörren verkligen var så svår att öppna som vi sa att den var, eller om det snarare var vi som inte var tillräckligt starka. 

 

Mormor stängde dörren igen och mycket riktigt var den lika svår att öppna men som tur var lyckades mormor öppna den tillslut. Efter den händelsen låser jag ogärna dörrar om jag är själv och jag ogillar känslan att vara inlåst om det är ett litet utrymme. 

 

Det var historian om hur jag och min syster blev inlåsta i lekstugan. Nu väntar en händelserikdag med kakfestival och kräftskiva. Imorgon åker jag även tillbaka till Karlskoga. Glad lördag på er alla!