Igår kväll när jag skrev inlägget som publicerades i morse, skrev jag att jag ville komma igång och springa. Den tanken fanns kvar och när jag gick och lade mig, beslutade jag mig för att ställa väckarklockan 1 timma tidigare för att kunna springa innan skolan. Jag la även ut en bild på instagram för att motivera mig själv ytterligare att faktiskt gå upp ur sängen och slippa komma tillbaka med svansen mellan benen. 

 

Ann-Charlotte som är präst i kyrkan hos mamma, skrev så här “Annars får du tänka att vissa saker är bara inte meant to be liksom ;)”  Hon är så fantastik! Men jag tog mig upp och kom iväg ut på min runda. Solen sken och jag lyssnade på Wahlgren och Wistams podd. Jag kände mig stark första 2 km därefter tog jag en lycktstolpe åt gången och på så sätt orkade jag hela rundan på 4 km. Det är så fantastiskt att ha så nära till ett motionsspår.