Jag har köpt sommarpasset idag som gör det möjligt att bada på Fyrishovs utebad hur mycket jag vill fram till sista augusti. Jag visste inte ens om att det fanns förens tidigare idag när jag kollade upp hur mycket det skulle kosta att bada där. De senaste dagarna har varit fruktansvärda här i Uppsala och jag har inte orkat göra något mer än att titta på Call the Midwife. Men. Idag pratade jag med mamma och hörde hur jag själv lät när jag sa att det inte alls var samma sak att bada på Fyrishov som i Slyte.

Slyte kommer alltid vara det bästa badstället på jorden men idag insåg jag det näst bästa stället. Dessutom tog det knappt 15 minuter att cykla dit. I bland får man anpassa sig efter ens situation och gör det bästa som går. Därför sitter jag nu mer mitt fönster på vid gavel och alla saker som stod på fönsterbrädan står nu på golvet.

De senaste dagarna har jag haft ångest, både riktigt jobbig ångest så nära panikångest jag kommer utan att spy men också lite “lättare” ångest som fått mig att ifrågasätta om jag är på rätt plats. Idag kan jag konstatera att ja, jag är exakt där jag ska vara. Att flytta hit igen har varit tuff, riktigt tufft vissa dagar. Dagar och stunder har jag gråtit konstant och det har känts som om jag aldrig kommer att bli glad igen. Jag har längtat tillbaka både till Karlskoga och till Vålberg.

Men jag är där jag ska vara och ler åt att jag just nu mår bra och för att jag ska jobba imorgon igen. Nu, borsta tänderna och ett avsnitt till.