Studierna har börjat, sommarjobbet är slut. Väckarklockan ringer inte längre innan klockan 06 men jag mår bra ändå. För det är ju så att förändringar är mer eller mindre svåra för mig.

Ångest av förändringar

Söndagen innan jag skulle börja jobba grät jag hela kvällen och hade jättemycket ångest. I söndagskväll hade jag också ångest och grät. Tack vare tända ljus och Martin Stenmarcks musik kunde logiken i mig lugna känslorna i mig om det visst kommer gå bra att börja plugga igen.

Oftast är det så att jag logiskt sett förstår att ångesten är orimlig, oproportionell eller ologisk medan känslan säger motsatsen. Nog om ångest.

Distansstudier igen

Studierna är igång igen och vi har till och med en lärare som vi hade förra terminen. Tryck och familjärt. Dessutom är det fortfarande på distans vilket jag både tycker är skönt och tråkigt på samma gång. Skönt för att jag slipper pendla och betala pendelkort. Tråkigt för att jag saknar mina kursare.

Nu under sommaren har jag kommit fram till att jag är extrovert men att nya sociala sammanhang är väldigt energikrävande. Jobbig kombo eller hur?

Digital kalender

Nytt för denna termin är att jag inte har köpt någon analog kalender. För att vara väldigt teknikintresserad och studera IT så har jag faktiskt aldrig använt mig att digitala kalendrar. Visst schemat har varit digitalt men jag har alltid haft min fysiska kalender där jag fyllt i föreläsningar, tvättider och dejter med Leander. Allt viktigt med andra ord.

Till en början använde jag Google Kalender men jag upptäckte igår att mitt gym bara kan exportera bokade pass till kalendern som tillhör min mobil. Därför har jag nu bytt till iCloud-kalendern och ägnade säkert en halvtimma igår åt att synka mobilens kalender med datorns. Tydligen var iCloud inte påslaget automatiskt.