När världen är upp och ner på grund av en pandemi är jag tacksam över teknikens möjligheter. Ikväll har jag nämligen fått se Sanna Nilssen i rollen som Fanny Brice. Jag satt här hemma i mitt rum i Uppsala och såg föreställningen live. Tänk ändå. Vad häftigt! Att samtidigt som Sanna sjunger magiskt vackert på en scen i Malmö ser jag det flera mil bort.

Upplevelsen

Upplösningen var det inget fel på inte heller synkningen mellan ljud och bild. Sändningen började innan showen och bidrog med efterlängtad teaterstämning. Första ringningen. De femtio lyckliga i publiken börjar sätta sig. Andra ringningen. På ridån syns en stor närbild på Fanny Brice och bakgrunden stämmer orkestern sina instrument. Tredje ringningen. Lamporna släcks och ridån går upp.

Marianne Mörck

Mrs Brice, alltså Fannys mamma spelas av fantastiska Marianne och wow! Dialogen mellan henne och hennes väninna som Ann-Louise Hanson spelar fick mig att le flera gånger. Oj vad jag önskar att jag får möjlighet att se henne live någon mer gång. För precis nu kom jag på att hon var med i musikalen av Romeo och Julia som jag såg 2011 på Göta Lejon.

Längtar

Efter tre timmar framför min externa skärm sittandes i min gungande ikea-fåtölj längtar jag efter att gå på teater igen. Musikal, show, vad som helst. Känslan av att helt vara uppslukad av det som pågår på scenen. Att applådera tills händerna krampar. Jag längtar.