Den 4 augusti skulle jag springa min vanliga runda på 5 km. Jag kände mig stark och hade mycket energi efter att ha suttit still i ca 5 h i en bil. Rundan började ta slut och jag bestämde mig för att fortsätta någon km till. Det blev sex km, sju, åtta och då visste jag att det skulle bli en mil.

Jag sprang min första mil på 1 timme och 34 minuter med en snittid på 9 och 26. Jag springer alltså inte fort men OJ vad stolt jag var över mig själv. Jag är fortfarande väldigt stolt och jag vet att jag kommer försöka springa lite snabbare.

Jag var anmäld till loppet 6 sjöar som går i morgon men i och med Linda och Gustavs flytt här i Örebro så bestämde jag mig för att av-anmäla mig. Det kommer fler lopp.

Jag och Rosenius

När jag vaknade i morse hade jag ingen som helst tanke på att jag skulle springa eller besöka Johannelund idag men oj så glad jag är över att det blev så.

Klockan var 16.23 och jag satt framför dator och skrev upp kurslitteratur för att få lite ordning. Där och då bestämde jag mig för att cykla till Korskyrkan för ett Krik-pass i löpning. Tur i oturen hade ledaren ingen nykel till kyrkan utan erbjöd sig att låta mig lämna mina saker hos honom på Johannelund. Det var så konstigt att vara tillbaka och oj så olikt det var. Biblioteket hade flyttat till matsalen och där biblioteket var tidigare var det nu EFS- och Salt-kontor.

Jag vet varken hur långt vi sprang eller hur lång tid det tog men det kändes bra att vara tillbaka i löparkläderna och skorna. Dessvärre gjorde högra knät ont vilket inte alls kändes bra. Jag hade ont i knäna hösten 16 och början av vintern 17 men har inte haft ont sedan dess. Jag hoppas verkligen att det var för att jag var ovan och icke-uppvärmd.

Mitt mål med träningen i år är ju att äntligen springa milen och för att verkligen komma igång funderar jag på att anmäla mig till Vårruset eller försöka ordna så att vi blir ett gäng krikare som är med. Det är ju mycket roligare att springa tillsammans och att äta picknick.

Delningsbild från Nike-appen.

Idag sprang jag 6 km vilket är det längsta jag sprungit någonsin! I mitt rosa bluetooth-headset från Kjell & Co lyssnade jag på Alice och Biancas podd. De snackade framtid, om karriär, bröllop, hus och familj. Så medan jag plågade mig själv framåt i spåret började jag också fundera på framtiden.

Det jag tänker på mest är såklart sommaren och Uppsala. Jag har några boendealternativ som jag måste bestämma mig inför. Därefter kommer hösten med jobb och universitetsstudier för första gången. Förhoppningsvis i alla fall. Jag har nog sökt mer än 12 olika kurser och hoppas verkligen komma in på 2. Om ett år, nästa vårtermin vill jag verkligen till Frankrike med Braheskolan och bo i södra Frankrike. Antingen hela terminen eller 7 veckor. Mina CSN-veckor på folkis-nivå täcker 4 veckor… Mer än så vill jag inte planera eller föreställa mig. Det enda jag vill är att få vara där Leander är.

Nu sova 😴