Jag läste ut årets första bok i fredags. Den råkar också vara min favoritbok av min favoritförfattare: Min mormor hälsar och säger förlåt av Fredrik Backman. Den låg till sig på mitt nattduksbord ett tag men i veckan kom jag på den briljanta idén att läsa bok på tåget till jobbet.

Senaste gången jag läste just Min mormor så var i maj 2015. Jag bodde i Örebro, skrev gymnasiearbete och var stressad över hur livet efter gymnasiet skulle bli. Så här närmare 8 år senare vill jag tro att jag fick en annan läsupplevelse tack vare att jag är ju 8 år äldre. För boken har så många dimensioner. Den är stundtals superrolig, som scenen när Elsa och mamma blir eskorterade till sjukhuset av polisen för att polisen tror att mamma har värkar och ska föda Halven. Det var ju inte alls det Elsa menade när hon sa att mamma ska föda barn. Att mamma är chef på just det sjukhuset gjorde allt väldigt mycket roligare. Jag satt på tåget när jag läste den delen och jag behövde anstränga mig mycket för att inte skratta rakt ut. Förhoppningsvis störde jag inte så mycket.

Samtidigt är den sorglig, som när mormor dör trots att döden är hennes nemesis. Elsa blir riktigt arg på mormor då. Hur ska Elsa kunna ta sig till Landet-Nästan-Vaken utan mormor? Eller när Elsa får höra historien om Sam, mannen som jagat henne som den läskigaste skuggan av dem alla.

Det som gör Min mormor till min favoritbok av Backman är Elsa. Hon är nästan 8 år gammal, älskar Harry Potter och rättar skyltar med en röd markeringspenna som hon fått av sin pappa. Hon är annorlunda. Hon vet det för att alla i skolan säger det hela tiden. Och smarthuvuden gillar inte annorlunda barn, så Elsa är bra på att springa. Men att vara annorlunda är en superkraft enligt mormor.

Att skriva en bok med en nästan 8-åring som huvudkaraktär till vuxna som målgrupp måste vara en utmaning. Backman löser det genom Elsas besserwisser-personlighet. Hon kan väldigt många ord som jag gissar att få barn faktiskt kan. Sedan så använder Elsa Wikipedia väldigt mycket.

Jag såg precis klart på säsong 5 av Outlander. Tack Linda för att jag får låna ditt Viaplay-konto I höstas så skrev jag lite om serien. Länk till det inlägget finns här.

För någon vecka sedan var jag på Myrorna och såg en bok vars författare jag kände ingen. Det var del 1 i serien om Clarie och Jamie. (Huvudkaraktärerna i Outlander.) Självklart så köpte jag den trots att jag inte riktigt har plats för fler böcker…

Författaren heter Diana Gabaldon och har hittills skrivit åtta böcker. Den första, Outlander på engelska och främlingen på svenska, är från 1991.

Än har jag inte börjat läsa den, dels för att jag har påbörjat Nils Holgersson och dels för att den är runt 800 sidor lång med väldigt liten text. En mental uppförsbacke som jag inte är förberedd på. Ni ser ju?!

Kanske så pausar jag Holgerssons och börjar läsa den här istället. För att vara ärlig så lockar den lite mer än Holgersson gör. Konstigt

Jag klarade mitt läsmål Totalt blev det 14 böcker förra året varav nästan hälften läste jag i somras. Här har jag skrivit om några av dem.

John Greens bok ”Sköldpaddor hela vägen ner” kan jag rekommendera tillsammans med Fredrik Backmans Folk med ångest. Båda författarna beskriver hur ångest kan påverka personers liv.

För dig som gillar handling och drama så är Camilla Läckberg och Dan Brown ett tips. Båda böckerna läste jag klart på några dagar mest för att båda böckerna har korta kapitel som alltid slutar när det är som mest spännande.

Genom att se bokomslagen tillsammans så inser jag hur spretig min boksmak ändå är. Deckare, tonårs fantacy, Maj-Gull Axelssons allvarsamma personskildring blandat med Melodifestivalen och Jojo Moys.

Del 1

I somras hade jag bestämt mig för att få en solbränna och därför ägnade jag mer tid än vad jag har gjort på att sola. När jag solade lyssnade jag antingen på poddar eller så läste jag bok. Här nedanför tänkte jag skriva lite om dom 4 böckerna som jag har läst i sommar.

Så lärde jag mig att älska min kropp – Linda-Maria Nilsson

Denna bok lånade jag på biblioteket så därför har jag ingen bättre bild på omslaget.

”En bok om självhat, att vara tjock, om utmattning och kroppsaktivism. Så viktigt men så svårt” – ur min läsdagbok.

Linda-Maria följer jag på sociala medier och därför visste jag vissa av sakerna som togs upp i boken men jag är ändå väldigt glad över att jag läste den. Jag blev nämligen väldigt berörd av boken och började ifrågasätta mitt eget tänka till min kropp. För även fast jag alltid har kunnat hitta kläder i vanliga affärer så ogillar jag ibland hur min kropp ser ut.

Till alla som någon gång tänkt en negativ tanke som sin kropp rekommenderar jag varmt denna bok oavsett ålder.

Simon vs. the homo sapiens agenda – Becky Albertalli

Den här har stått ett tag i bokhyllan men i slutet av juli bestämde jag mig för att börja läsa den. För två år sedan såg jag filmatiseringen av den. Love, Simon.

”Simon mejlar med en kille som kallar sig Blue och börjar bli kär. Trots att dom aldrig har träffats. En bok om kärlek vänskap och oreo-kakor. ”- ur min läsdagbok.

Boken var väldigt lättsam och lättläst och den påminde mig om tonårstidens alla känslor. När jag väl hade börjat läsa var det svårt att sluta tack vare dom korta kapitlen.

Lea on the off beat – Becky Albertalli

Boken är en fristående uppföljare till Simon vs… och min favorit av dom två. Inte bara för att jag kände till handlingen i Simon vs… utan för att jag älskade Leah som karaktär.

Lejontämjaren – Camilla Läckberg

Den här boken tog jag med från mamma där den har stått i min bokhylla i evigheter. Jag fick den i present av Ida och trots att deckare aldrig har varit en favoritgenre har jag inte kunnat göra mig av med den.

Det var helgen när värmen kom tillbaka, Leander var borta, Frida var också borta och jag hade läst ut boken om Leah. Tänkte att om jag ska läsa den så måste det ske nu.

Och alltså. Jag fastnade direkt. Jag blev helt uppslukad och älskade både handlingen och formen. Kapitlen var korta och slutade alltid när det var som mest spännande. Helt omöjligt att sluta läsa. Just att det var omöjligt att sluta läsa gjorde att jag brände mig riktigt rejält. Som tur var gjorde det aldrig ont men, röd var jag.

Efter 76 timmar var den utläst och jag helt skärrad för att den var så spännande. Då var det svårt att somna faktist.

Vid bokrean förra året köpte jag denna bok och sedan dess har den stått här i bokhyllan. Den har till och med blivit solblekt. Skamligt…

• 

• 

Författaren heter John Green och har bland annat skrivit den magiskt vackra boken The fault in our stars.

Boken handlar om en försvunnen miljardär, om två bästa vänner som bestämmer sig för att försöka hitta honom ihop om de 10 0000 som väntar som belöning. Den handlar också om en ödla som inte är en ödla, om Star Wars- fanfictions, om spiraler och om vänskap.

Det var länge sedan jag läste något som berörde lika mycket som denna bok och jag är väldigt glad över att jag köpte den.

Vad läser du just nu?