En månad med Mello, fasta, äventyr i Blekinge och snöoväder. Och så jobb så klart.

Måndag

Första veckan med vintertid. Att cykla till jobbet när det var ljust gjorde det värt att det var bäckmörkt när jag cyklade hem. På kvällen hade vi tvättid. Snart har vi testat på att ha tvättid på alla dagar men just nu gillar jag måndagar. Det är skönt att börja veckan med att ha tvätten klar.

Tisdag

Efter jobbet och efter att vi ätit kvällsmat jag och min man ringde Linda. Hon och jag pratade medan jag diskade. När disken var klar gick jag iväg till Ica för att köpa chips, socker och en rödlök. Leander skrev hemtenta hela veckan så jag passade på att fortsätta prata med Linda även efter turen till Ica genom en kvällspromenad. Det var mysigt.

Onsdag

Jag var onsdagssakristan på mässan. Det innebär att man hjälper till både innan, under och efter mässan. Jag var lite nervös men förutom att jag totalt glömde bort en sak jag skulle göra efter nattvarden så gick det bra.

Torsdag

Det var fredagskänsla på jobbet för att AMF-anställda var lediga på fredagen. Efter jobbet stannade jag och köpte hem en flaska vin och en baguette. Hemma blev det nämligen en fredagsdejt på en torsdag för att vi åkte till Örebro på fredagen.

Fredag

Jag jobbade hemma: färgkodade fält i en rapport, gjorde övningar om lagrade procedurer i SQL och konstaterade att jag behövde en annan programvara för att kunna koda JAVA på min jobbdator. Vi kom fram till Örebro vid 18 och 40 min senare var vi hos min farbror Peja och hans fru Vickan. Vi åt god mat och spelade spel.

Lördag – söndag

På lördagen överraskade jag och Leander farfar med att ringa på hemma hos dom. Vi skjutsade sedan dom båda hem till Peja och där var pappa och Sofias familj. Farfar fyllde nämligen 80 år för två veckor sedan men då var han upptagen och jag fyllde år. Farfar blev rörd till tårar av överraskningen. Hos Peja väntade trerätters middag med kaffe och fika efteråt.

Idag söndag lånade jag och Leander varsin cykel och cyklade till Sörbykyrkan. Jag kan inte komma ihåg sist jag var där. Det jättekul att vara där och flera kände igen mig vilket var ännu roligare. Gustav min konfapräst var också där vilket var ett väldigt roligt. Efter kyrkan cyklade vi till Våghustorget och fick en snabbvisning av Leanders mormors nya lägenhet. Direkt därifrån åkte vi till farmor och farfar på söndagsmiddag. Farmor hade gjort sin lyxlax som jag har döpt den till. Lax i ugn med räkor, och en sås med grädde och räkost. Det är magiskt gott.

Tidigare inlägg om Lund: del 1, del 2

Matchen började klockan 15 och vi var där lite mer än en timma innan för att få platser. En av läktaren, den där SVT sände ifrån var avstängd till en början men de fick öppna upp en del av den för att den andra läktaren var fullsatt. Vi satt högst upp i mitten och såg jättebra.

Innan en volleyboll match värmer lagen upp ”tillsammans” i en synkroniserad uppvärmning. Jag minns att jag tyckte dessa uppvärmningar med servar, mottagningar och anfall såg väldigt häftiga när jag var liten och såg Örebro Volley spela. Denna gång var det minst lika häftigt i och med att det nu var landslaget och att min syster var på planen med nummer 3 på ryggen.

När matchen sedan började tog det inte mer än en timma så hade Sverige vunnit över Luxemburg. Det laget som först vinner 3 set vinner matchen och ett sett vinns när laget får 25 poäng. Dock måste laget vinna med två poäng ex 25-23 för att kunna vinna settet. Om det blir 25-24 så fortsätter settet tills ett av lagen leder med två poäng. Det gör att man aldrig vet exakt hur lång tid en volleybollmatch är.

Jag hade med mig kameran och fotade en hel del bilder. Tyvärr blev de flesta inte så bra men denna blev jag nöjd med. Just vid servar och speciellt när Linda servar håller jag nästan andan av nervositet. Som om mina andetag skulle störa servarens koncentration.

Efter matchen stannade spelarna kvar och skrev autografer. Det var många yngre tjejer och killar som ville få en autograf. Bland annat en liten tjej som hade en alldeles för stor sverigetröja på sig. Den var som en klänning för henne. Hon var väldigt söt där hon stod och såg upp på alla de långa volleybollspelarna.

När alla autografer var skrivna gick vi in mot centrum och åt på Restaurang Ved. De hade mest vedugnsbakade pizzor men också lite annat. Jag åt en tryffelrisotto med svamp, mamma åt fisk och Erik och Linda varsin pizza.

Efter maten fortsatte vi gå runt i centrum. Linda ville ha godis så vi gick till en Ica-butik. Jag köpte mina favoritchips: OLWs Smör och havssalt. Vid 20 åkte Linda mot sitt hotell och vi tre gick tillbaka till vårat rum. Exakt 12 timmar efter att vi lämnat rummet på morgonen kom vi hem. Jag kände för att kolla på film så jag och Erik såg på Asterix och Vikingarna på Netflix. Jag hade inte med mig min dator så i en och halv timma höll jag i mobilen så att både jag och Erik såg filmen.

Förra helgen var jag, mamma och Erik ner till Lund för att se Linda och volleybollandslaget spela match. Vi hoppade på Göteborgståget i Grums 10.45 och kom fram 12.40 till samma perrong som nästa tåg skulle åka ifrån 40 minuter senare. Tågföraren på vårt andra och sista tåg hälsade oss välkomna med härliga göteborgsvitsar. Bättre välkomnande har jag nog aldrig fått.

Klockan 15.45 gled tåget in på Lund Central och vi var framme efter 5 timmars restid. Linda och laget hade bollträning så vi gick direkt till Idrottshallen med hjälp av Google Maps och såg lite av deras träning innan vi gick mot Laurentii-gården där vi skulle sova.

Rummet som vi lånade låg i en lång korridor. Det ekade nästan och var rätt lyhört så som korridorer är. Laurentiis korridorer var större jämfört med Ansgars. Här är det fyra rum i en korridor men de hade nog mer än tio stycken rum i en korridor. En till stor skillnad mot Ansgars var att alla rum hade ett eget badrum vilket var väldigt skönt. På så sätt liknade korridoren Folkis i Karlskoga mer än Ansgars.

O’learys

Erik hade tittat in Lund på Google Maps och sett att det fanns ett O’learys. Där åt vi alla tre fish and chips till kvällsmat.

Erik var väldigt bitter över att jag och mamma ville sitta ute men han blev lite gladare när han vann över mig på air hockey. Det var mycket svårare än jag kom ihåg att det var. Men väldigt kul.

Dag två och tre kommer i egna inlägg senare.

När hon föddes för 22 år sedan ville jag att hon skulle heta Lena. Och Lena heter hon också, i mellannamn. För din skull är jag glad att mamma och pappa ändå bestämde sig för Sofia.

Tyvärr är alla roliga, gulliga och knasiga bilder på dig kvar i Uppsala men stort grattis!

Tack och förlåt