Sökresultat för: Familjen

Dö inte. Inte än i alla fall.

För precis en månad sedan skrev jag de här orden. Tårarna rann och jag var så rädd. Rädslan finns fortfarande kvar men jag är framför allt tacksam över att ha världens bästa farmor och farfar. Det här inlägget är ett kärleksbrev till er. Jag älskar er.

Ta mig hit igen. Jag vill få komma tillbaka, inte bara till platsen men också till tryggheten.

Jag vet inte om jag kommer publicera det här men jag behöver skriva det här. Farmor och farfar: dö inte. Snälla. För jag börjar gråta bara av att skriva det här. Jag kan inte och vill inte tänka på ett liv och en vardag utan er. Även fast vi inte bor i samma stad längre och därför inte ses lika ofta så måste ni veta att jag tänker på er. Fan.

De senaste veckorna har jag blivit påmind om världens dödlighet och att också ni blir äldre. Jag ler lite nu för jag kommer också tänka på i somras när ingen av er hörde vad jag sa. Gång på gång fick jag säga om. Och alla gånger du gissade. Oj så fel och så roligt det blev farfar. Fan.

Jag vet att ni inte kommer leva för alltid men ni får inte dö nu, okej? Än så länge är ni friska och har insett allvaret. I bland är det tur med en läkare i släkten.

Det finns så mycket jag vill säga. Så mycket jag vill tacka er för. Den kärleken jag har fått vill jag ge tillbaka.

Jag hade tänkt åka och hälsa på över påsk men nu får det bli via facetime istället.

Jag älskar er båda så otroligt mycket. Orden räcker inte till. Det gör fysiskt ont att tänka på hur en tillvaro utan er skulle vara.

En kväll att minnas | Farfar 75 år!

20 oktober hade farfar och farmor bjudit hela släkten och sina vänner för att fira att farfar fyllde 75 den 21 oktober. Redan i augusti hjälpte jag dem med att göra ett inbjudningskort och kvällen till ära att hade jag satt upp mitt hår i en tofs och lockat min lugg. Pappa skulle hämta mig prick 16.45 och en halv timme innan var jag klar, sminkad och allt. Vad gör man då? Jo, sätter upp stativet och tar en bild på hur man såg ut. När jag var nöjd plockade jag ihop kameran och upptäckte att objektivet inte hade varit i skruvat ordentligt. Upp med stativet igen och börja om från början. 

 

Under kvällen var vi på Karlslunds herrgård och farmor hade gjort bordsplacering. Damernas namn med rött och herrarnas med blått. Tror knappt farmor vet vad genus är. Jag, Leander, Sofia, Linda och Gustav satt hos mina två kusiner  Daniel och Filip och vi alla konstaterade att det var ett barnbord. 21 år gammal och få fortfarande sitta vid barnbordet. Kul. Skämt o sido. God mat, massor av folk och tal med historier från farfars 75 åriga liv.  

Förrätt, huvudrätt, efterrätt och tårta. Allt otroligt gott. Mellan talen ropade pappa och hans bror Peja upp farfar för att utmana honom i en tävling. Oavsett vad man berättar så säger farfar emot så tävling gick ut på att farfar skulle svar tvärtemot. En av frågorna var att min födelsedag är den 20 okt. Svaret är fel för jag fyller år den 23 oktober. Då skulle farfar alltså svara att det är rätt. Det blev många skratt. Leander påstod även att jag också säger emot på samma sätt som farfar gör. Kan inte alls förstå vad han menar 😉 

 

Peja hade gjort ett sånghäfte för kvällen och längst bak i sånghäftet fanns en bild på mig och farfar. Jag har så länge jag kan minnas gillat farfar. Farmor påminner mig ständigt att jag sagt att han är mysig på utsidan. Lite söt är jag väl ändå? 

 

 

 

Skogen och Vänern

Det var där vi var.
Blåbärsris
Dagens groda. Erik ville hålla i den men jag vågade faktiskt inte ta i den. För stor för min smak.
Sveriges största sjö.
Vatten, lite grönt och stenar.
Så vackert.
Och så jag. Tyvärr blev det motljus men men.
Merci mes amis