I fredags bjöd jag över Leander och bjöd honom på hemmagjord potatisgratäng med rostbiff. Jag har aldrig gjort potatisgratäng tidigare men tack vare Tinas otroliga recept lyckades jag väldigt bra. Leander tyckte också att det blev gott vilket är det bästa betyget jag kan få.
Efter maten bestämde vi oss för att se den första Pirates of the Caribbean på SF Anytime. Jag hade inte sett någon av dem innan medan Leander har sett dem hur många gånger som helst. Jag tyckte om filmen. Det var fina kostymer och jag gillade Jack väldigt mycket. Om det förmodan är någon som inte har sett filmen handlar den om en engelsk koloni dit piraten Jack Sparrow vänder sig för att stjäla ett nytt skepp. I samband med detta räddar han livet på Elisabeth, guvernörens dotter som faller i vattnet men han sätts ändå i fängelse. När Elisabeth ramlar i vattnet från en mur, aktiveras en medaljong som hon har runt halsen. Detta gör att piraterna på skeppet “Black Pearl” kommer till staden och bränner ner allt för att hitta medaljongen.
Bilden är från den senaste filmen men Jack Sparrow är sig lik. Bildkälla: www.flickr.com/photos/bagogames/37801865102
Min älskling är påväg till mig i detta nu och hjälp vad jag längtar efter att få krama om honom igen. Distansförhållande har både sina för- och nackdelar och den här längtan när man vet att man snart ska få ses är definitivt en av fördelarna.
Annars då? Jo, tack bra. Igår efter jobbet och tre tacos bäddade jag ner mig i sängen och såg filmen Step Up på Netflix. Rekommenderar den till er som gillar dans och typisk kille möter tjej och de blir kära-film. Jag gillade den och det var verkligen det jag behövde, bara vara för en stund.
Fram till lunch idag tog jag dessutom “ledigt” från lektionerna (jag väntar på material för att kunna fortsätta med projektet) och skickade in min ansökan om att bo på Ansgars i Uppsala till hösten. Jag har även skrivit till min chef om sommarjobb i Uppsala och ska ringa alla 4 restaurangerna under nästa vecka. Jag är optimistisk.
Jag har äntligen fått upp min kalender som jag gjort själv.
Häftig känsla att se sina bilder hänga på väggen.
Snabbfakta.
Titel: Jag saknar dig
Regissör: Anders Grönros
Längd: 125 min
Genre: Svensk dramafilm
Tina och Cilla är lika, men ändå så olika. De är enäggstvillingar och därför varandras spegelbild. Tina gillar att festa och dejta killar medan Cilla gillar teater. Så lika, men så olika. En morgon, på deras mammas födelsedag, försover de sig och måste springa till bussen. Springa över vägen.
– Tina och Cilla kan inte komma till skolan den dagen, ringer Tina och berättar. Jag mår bra men inte Cilla. Hon är… död, påkörd av en bil som vår vän körde.
Jag saknar dig handlar om Tina som blev kvar, om saknad, om kärlek och om att hitta sig själv. Filmen är baserad på boken Jag saknar dig, jag saknar dig! av Peter Pohl och Kinna Gieth som i sin tur är verklighetsbaserad. När Kinna var 13 år dog hennes tvillingsyster.
Att förlora sig syster är något som får mig att börja gråta. Jag har två, båda yngre. Mellan mig och Linda är det 14 månader och därför är vi vad som kallas för pseudotvillingar. Hon har alltid funnits där jämfört med Sofia som jag kommer ihåg när hon föddes. Genom filmen blir jag påmind om vad mina systrar och bröder betyder för mig och jag börjar gråta vid tanken.
Jag har sett filmen tidigare, senast var lördagen den 9 november 2013. Under den filmen skrev jag till Leander att jag älskade honom för första gången. Jag fick inget svar då.
Innan detta inlägg är slut vill jag skriva några rader om musiken i filmen. Många av de låtarna som är med är gjord av bandet AiluCrash. Frontsångaren i bandet heter Ludvig Nilsson och är även med i filmen som Ailu. Jag gillar deras musik starkt och lyssnar fortfarande på låtarna ibland.
Merci mes amis
Snabbfakta.
Titel: Edward Scissorhands
Regissör: Tim Burton
Längd: 103 min
Genre: Romantiskt drama
I ett kvarter med exakt lika dana hus, gräsmattor och häckar bor Peg Boggs. Med glasögonen på näsan och listan i handen knackar hon på varje dörr för att sälja hudprodukter. Ingen köper något. Peg tittar då upp mot det gamla slottet på den höga kullen och bestämmer sig för att åka dit. I det mörka, dammiga slottet hittar Peg en människohybrid, Edward. I slottet bodde en uppfinnare som en dag bestämde sig för att göra en människa. Tyvärr dör uppfinnaren innan Edward får sina händer. Istället har han sekatörliknande saxar till fingrar.
Vilken annan person som helst, från Pegs kvarter, skulle bli livrädd och sprungit därifrån men inte Peg. Hon börjar prata med Edward och beslutar sig för att ta med honom hem till sig.
Edward Scissorhands är en film om att passa in, om kärlek och om varför det snöar. Till en början tyckte jag Edward var läskig och obehaglig. I slutet hade rädslan gått över och jag började nästan gråta i slutet.
Bild: Leander Carlsson
Filmomslaget tycker jag är missvisande för att det kvarteret där Peg bor är så ifrån mörkt och kallt som omslaget är. Filmen är trots allt en kärlekshistoria och enligt mig behövs det mer färg för att förmedla det.
Merci mes amis
Snabbfakta.
Titel: Kärlek Deluxe
Regissör: Kristina Kjellin
Längd: 92 min
Genre: Romatisk komedi<3
Semla Trastell är en framgångsrik författare inom genren chick-lit. Hennes böcker är älskade av många, men inte av kritikerna. Kritikerna ger hennes böcker och henne själv, värre och värre recensioner för varje bok. Efter den senaste boken får hon nog. Dels för att hennes pojkvän dumpar henne i en taxi, dels för hon har ett one night stand med en coverbasist och dels för att hon är trött på Britta. Britta är en av många kritiker som alltid sågar sönder henne och hennes böcker. Hon får nog och vänder sig till Britta som slagit vad med sin man om att få henne att skriva riktiga böcker inom ett år.
Selma är vilsen. Väldigt vilsen. Hon och basisten, som för övrigt spelas av Martin Stenmarck, träffas igen några månader senare och gillar varandras sällskap. Även fast Selma inte kan vara tillsammans med en musiker när hon ska bli framgångsrik på riktigt. Istället blir hon ihop parad med en ung författare vars senaste bok är nominerad till Augustpriset.
Jag har sett den här filmen minst tre gånger och jag har börjat gråta alla tre. Jag gråter sällan till film, enligt mig själv i alla fall, men det som Selma går igenom känner jag så väl igen mig i. Hon är vilsen och ifrågasätter om det hon gör verkligen är på riktigt. Hon skäms för att hon gillar musikern mer än hon borde. Hon är osäker.
Jag gillar Kärlek Deluxe inte bara för att det är en romantisk komedi med Martin i en av huvudrollerna, utan även för att den tar upp viktiga funderingar. Duger jag som jag är? Vem är jag? Vad vill jag? Dessa funderingar är viktiga. Oerhört viktiga.
Bild: JohannA
Merci mes amis
