I söndags sken solen hela dagen men jag var för trött för att gå ut mitt på dagen. Istället tog jag med mig min bok och gick till en mysig park tills solen försvann och det blev för kallt. Klockan var dessutom nära 18 vilket betydde att parken skulle stänga. Ser ni det röda staketet? Alla parker jag har varit till har öppettider och staket runt om.

Jag antar att det är för att parkerna inte ska bli förstörda under natten eller för att minska ev. brott. Även fast jag förstår idén så tycker ajg det känns konstigt att vara i en park med stängsel runt om. Hela idéen med en park är ju att ha en öppen yta men med staketet känner jag mig nästan mer instängd än i mitt rum. Här har jag ju i och för sig också ett staket i och med att jag har ett loftrum. Men ni förstår kanske.

I måndags tog jag en promenad efter min lunch för att vila huvudet lite och gick förbi dessa två hus. Ett lägenhetshus och ett hus grannar. Första gången jag såg det tyckte jag det såg superkonstigt ut men nu tycker jag det är charmigt och mysigt. Jag kan inte komma på en enda gata i varken Örebro eller Uppsala där ett lägenhetshus står bredvid hus. Kan ni?

Något som jag också tycker är mysigt är all murgröna. Det är så vackert och varje gång jag ser det tänker jag på vårt bröllop och brudbuketten. Imorgon har vi varit gifta i två månader.

Imorgon är det redan två veckor sedan jag flyttade hit till Paris och något som jag insåg väldigt snabbt är att jag har haft en lite för romantisk bild av att bo i Paris. Kanske är det för att jag inte bor så pass centralt att jag kan se Eiffeltornet eller Sein dagligen eller för att dessa två veckor i princip har sett ut som veckorna i Sverige. Jag vet inte.

Jag gör samma vardagliga saker: lagar mat, tvättar, går på promenader och pluggar. Jag är forfarande jag. Med samma egenskaper och svårigheter.

När jag ser tillbaka på min utbytestid här i Paris önskar jag att jag gör det med glädje. Att jag inser hur mycket jag faktist har mognat och vuxit tack vare detta äventyr.

Här i Paris vill jag:

• Besöka museum
• Promenera längs med Sein
• Åka upp i Eiffeltornet
• Äta crêps
• Dricka vin och ost
• Besöka Verssaille
• Komma tillbaka till Boulonge-skogen
• Lära mig mer franska
• Klara mina studier
• Besöka Lyon och eller Nice
• Se på fotboll
• Upptäcka massor av parker

År 1
År 2
År 3
År 4
År 5

Nu är det i och för sig nästan en månad sedan den 14 jan. Datumet som jag skaffade min blogg 2015. Då gick jag sista året på gymnasiet och nu har jag läst halvväg till en examen i Systemutveckling.

Bloggåret 2020 gick så där. Vissa månader bloggade jag bara ett inlägg för att hålla arkivet i fas. Som i april till exempel. Totalt blev det 80 inlägg under förra året. Lite färre än de 419 stycken som jag skrev under första året.

En av anledningarna till varför jag inte bloggade så mycket förra året är att jag mådde rätt dåligt. Jag hade ångest över studierna, sommaren och att nära släktingar skulle dö av viruset. Att dela med mig av något så personligt som ångest när jag är mitt inne i känslan har varit för svårt och känts för privat. Därför har bloggen tyvärr blivit väldigt lidande.

Statistik

• Januari 14 st
• Februari 9 st
• Mars 7 st
• April 1 st
• Maj 4 st
• Juni 18 st
• Juli 4 st
• Augusti 2 st
• September 13 st
• Oktober 6
• November 1 st
• December 1 st

Mitt mål för bloggåret 2020 var att genomsnitligt skriva 2 inlägg per vecka. Totalt blev det som sagt 80 inlägg om jag räknat rätt. Med 52 veckor borde 80 inlägg ge 1, 5 halvt inlägg i veckan. Tyvärr uppnådde jag inte mitt mål men jag är inte ledsen över det.

Tjugo-tjugoett

Jag har ärligt talat funderat på om jag ska avsluta min bloggform via webbhotell och börja blogga via någon portal istället. Som det är idag betalar jag ca 700 kr per år för min blogg och som student är varje utgift en utgift även när det är ett intresse. Om ni känner till något billigare alternativ än one.se så säg gärna till.

Samtidigt så är den nuvarande formen ändå en möjlighet till programmering. Jag är superstolt över min blogg och att jag har byggt den själv. Jag har stor lust att prova på att skapa en ny design och byta tema men det är något som jag har velat göra i flera år nu och än har det inte skett.

Jag har funderat en hel del senaste tiden. Tankarna har avlöst varandra och idag har jag funderat kring vad jag ser som vuxenhet.

Jag bor själv sedan 6 år tillbaka, jag betalar räkningar, tvättar och lagar mat. Men är jag vuxen? Att vara vuxen har jag förknippat med att må bra, vara tillfreds med tillvaron och ha balans och jag börjar sakta inse att vara vuxen verkligen inte är synonymt med att välmående. Jag har också sett vuxenhet som att man inte behöver hjälp eller stöd vilket heller inte stämmer.

Som barn behöver man självklart massa mer hjälp och stöd: knyta skor, dra över vanten över jackärmen eller läsa godnattsaga men som vuxen behöver man också stöd ibland.

Ibland önskar jag att jag var liten igen och kunde krypa upp i mammas knä, få en kram och så känns tillvaron lite bättre. Som tur är kan jag krypa upp i Leanders knä, få en kram och känns tillvaron lite bättre.

Vad är det att vara vuxen?

Jag har börjat omdefinierat vad det innebär att vara vuxen för jag har insett att det jag har trott tidigare inte stämmer. Vuxenhet handlar om så mycket mer än räkningar och hushållsarbete. Det handlar framför allt om problemlösning. Har jag själv lösningen eller behöver jag fråga någon om hjälp?

Vad tänker du att det innebär att vara vuxen? Ser du dig själv som vuxen? Jag är nyfiken på hur ni tänker.

Jag är förkyld och när jag är förkyld blir jag den ynkligaste människan på jorden. Den främsta anledningen till varför jag fortfarande står fast vid att jag mycket hellre är magsjuk än förkyld är att samhället för väntar sig att man ska fungera som vanligt vid en förkylning. Uttrycket ”bara förkyld” får mig att se rött, för nej, jag är inte bara förkyld. Men men, tack GUD för nässpray och min senaste i samlingen, Otrivin Comp.

 

Den senaste tiden har jag funderat kring vad jag vill jobba med i framtiden. Jag vet vad min dröm är, webbutveckling, men den drömmen känns tyvärr rätt så långt borta just nu. 20 minuter senare och jag har precis sökt jobb på The Generation som är en den webbyrå vi har besökt med utbildningen två år i rad. Men ja, den senaste månaden ungefär har jag funderat på jobb inom administration och utbildning. Att bli lärare känns som ett säkert kort för att få jobb men samtidigt vet jag inte om jag skulle passa som lärare. Jag har insett att jag trivs mycket bättre med en dator som arbetssällskap än människor.

 

20 min till och jag hittade in på teknikfik.se och bland annat detta inlägg och tips till studerande

Vet inte riktigt om det blev något vettigt blogginlägg alls, men i bland känner jag ett behov av att bara få höra mina fingrar mot tangenterna utan att fundera allt för mycket kring innehållet. Godnatt