På onsdag är det två veckor kvar till bibelskolans avslutning och allt jag kan göra är att njuta och se tillbaka över ett fantastiskt år. Under det här året har jag nästan läst igenom hela bibeln och insett att det verkligen att bygga sitt liv på att Gud verkligen finns. När jag började bibelskolan i höstas tyckte jag världen var ett stort Hungergames som Gud såg som underhållning. Det tog någon vecka och sedan insåg jag hur fel jag trott. 

 

 

Jag har sjungit i en gospelkör och haft praktik i Lötenkyrkan. Lett andakt för klassen och för hela skolan. Varit i Oxford, Stockholm och Sollentuna(eller Sigtuna?) och besökt kyrkor.

 

Jag har kommit över rädslan att be högt och insett hur otroligt mäktigt det är att få leda en bön. Jag har lagat maträtter som blivit otroligt goda och maträtter som knappt gott att äta.

 

Men viktigaste av allt är att det här inte är slutet. Livet har i princip bara börjat och jag har också lärt mig en väldigt viktig sak under det här året: 

 

LIVET ÄR SPÄNNANDE ATT LEVA – när man mår bra

 

 

 

Eller vad är det man säger?

Den här veckan har verkligen varit intensiv och efter att jag kom hem från ett intervallpass somnade jag på golvet. Golv och speciellt köksgolv är faktiskt väldigt sköna att ligga på. Kanske är det en släktgrej i och med att pappa legat på köksgolvet hur många gånger som helst eller så är det något annat som gör det så skönt att ligga på golvet.

Den senaste halvtimman-timman har jag lekt lite i photoshop och tagit bort en ljudanläggningsgrej som störde hela bilden. Jag börjar någorlunda förstå hur vissa av verktygen ska användas och varför det är smart med lager på lager tekniken som photoshop använder. Men många gånger blev jag bara frustrerad över hur svårt det är. Som tur är, är jag den typen av person som kan sitta väldigt länge för att verkligen lära mig och förstå saker. Ibland är det väldigt användbart men ibland gör det att jag aldrig känner mig nöjd.

 Merci mes amis