Nor-Segerstads församling har mässa en gång i månaden och idag var dagen. Vi var högst 10 personer men stämningen var härlig ändå. Jag fick förklara för mamma om de liturgiska färgerna. ”Så mycket du kan Johanna” svarade hon. Jo, jag vet, tänkte jag. Det är sådana saker jag har lärt mig under ett års tid. 

 

Kyrkoåret är indelat i olika delar och varje del har en speciell färg. Nu är vi inne i delen som heter trefaldighetstiden som sträcker sig från mitten av maj till Advent. Det är den längsta delen och har färgen grön. Grön symboliserar växande och mognad. Mellan Allhelgona och 1:a Advent har vissa söndagar andra färger men grön är den vanligaste. På 1:a Advent börjar ett nytt kyrkoår och det är ”kyrkansnyårsafton”. Under 4 veckor är färgen blå/lila som är fastefärgen. Vid jul och nyår är det vitt eller guld som används mest. Vit är glädjens färg enligt Svenska kyrkans egen beskrivning av kyrkoåret. Annandag jul är den enda dagen i juletid som har röd som färg och det är för att minnas alla personer som dött för sin tro, alla martyrerna. Efter trettondedag jul, 6 januari, och fram till att påskfastan börjar med en söndag som heter Septuagesima är färgen grön. I och med Septuagesima, latin för sjuttionde, blir färgen blå elller lila under fastan fram till skärtorsdagen som är vit. Långfredagen och påskafton är svart som sorgens färg. Mellan påskdagen och Kristi Himmelsfärd är det den vita färgen. Pingstgudstjänsterna är röda som en symbol för den eld som kom över apostlarna när de tog emot Den Helige Anden. Tiden efter pingst är den vi är i nu. 

 

Jag inser hur rörigt det här är så för att förklara mina markeringar, understrukna ord är olika söndagar och olika tider i kyrkoåret. Fetmarkerade ord är deras liturgiska färg. Hoppas det går att följa med i.