Sökresultat för: Minnen

Bilder påväg

Jag har precis framkallat ett gäng bilder från när jag flyttade från Karlskoga och min första sommar här i Uppsala.

En bra sammanfattning av sommaren 2018

Nu ska jag fortsätta titta dokumentären av Bill Gates på Netflix. Vad gör ni denna söndag?

En gång gris, alltid gris

Varje år under min gymnasietid arrangerades KRAMPEN. I år fylde tävlingen 45 år och nu är det slut. När Risbergska lades ner 2016 tog Rudbeck över men jag förstår att de lade ner. För Krampen var en grej mellan Risbergska och Karro. Att skapa kämparanda till en ny skola måste ha varit svårt. Hur som helst. På varje KRAMPEN hade vi t-shits och jag har sparat alla mina.

 

Det var dessa som jag limmade fast idag.

 

 

Så här ser motiven ut.

 

Högst upp i min bokhylla står de. Så fina.

 

Redan för 4 år sedan, det vill säga direkt efter studenten så köpte jag rammar till dem för att ha dem som minne. Idag gjorde jag klart dem. IDAG. 4 år senare. Eller ja. Jag klippte sönder dem och satte in dem i ramarna redan samma dag men jag behövde limma på en del på baksidan också och det var det som jag fixade klart idag. Trots att både Risbergska och  KRAMPEN nu är nedlagda så stämmer det verkligen “En gång gris, alltid gris!”

Ingen sommar utan Slyte

Varning för bildbomd

 

Stora Stugan där jag är uppväxt på somrarna. Sedan ca 5 år tillbaka bor min farbror där.

 

 

Under Stora Stugan finns två garage som luktar himmelskt av år av bensin och annat.

Körsbärsträdet var moget så jag och Linda plockade varsin hink som sedan blev sylt.

 

2006 grävde vi runt grunden och gjorde också en ny trapp ner till garaget. Minns det så väl. Snäckorna är plockade på västkusten vid Uddevalla.

 

Slytes vattenpump som då och då sätter igång och låter. Det blåa handtaget var så enormt trögt när en var liten.

 

Vita vinbär som pappa planterat.

 

Båtstenen, båthuset och Hjälmaren.

 

Farfar ser efter komposten med jordfräsen.

 

Det här är Lilla stugan där jag, Linda, Sofia och Gustav sov första natten. Sedan var Sofia tvungen att åka hem och sista natten var det bara jag kvar.

 

Den hårfärgen vill jag ha tillbaka.

 

Söt va?

 

Sovrummet. Här sov jag sista natten för det kändes tryggare med två stängda dörrar.

 

Köket. Stugan har vatten men inget badrum vilket är det enda som verkligen saknas.

 

Resten av stugan.

 

Eldplatsen tror jag inte är fungerande men bra förvaringsplats ger den. Ser ni klockan?

 

Upp i det blå

 

Matklockan plingar alltid farmor eller någon annan i för att säga att det är mat.

 

Farmors knyppling. Många par pinnar!

Det var några av de bilder jag tog i Slyte.

Några dagars ledigt

På lördag slutar jag vid 16 och är sedan ledig till onsdag kväll. Dagarna däremellan kommer jag spendera i Slyte och oj vad jag längtar. Tills dess att jag är där och kan ta nya bilder får ni blicka tillbaka med dessa från 2015.

 

Solnedgång

Stora stugan där jag är uppvuxen på somrarna.

 

Lilla stugan

 

Farmor och farfars stuga

 

Båtstenen som har hetat båtstenen sedan farfar var liten.

 

Ingen sommar utan slyte <3

Här har jag badat måååånga gånger <3

 

Snart börjar jag jobba, läs klockan 16.15 och ikväll är det premiär av Morden i Midsomer! Ska bli så spännande! 😀

Teatervandring

Så många minnen från denna teater.

 

På teatervandringen fick vi se och höra hur peruker tillverkas. Hjälp vilket jobb!

 

Lösmustasch någon?

 

På andra våningen fanns det som en utställning med rekvisita från musikalen Tummelisa som spelades för något år sedan. Såg den dessvärre inte.

 

I och med att Malin var sjuk var en av guiderna teaterns rekvisitör som berättade att måttbandet är gjort av takpapp.

 

De två barbiedockorna med färgade huvor och militärkläder är från Befrielsefronten som spelades förra året och året innan. Kul att de är sparade.

 

Ekollen är gjorda av postägg med virkade hattar och den skrovliga ytan på filen är gjord av bulgur. Fantasin måste vara på topp!

 

Hoppas Tummelisa spelas någon mer gång i framtiden för oj vad jag fick lust att de den. Titta bara på denna spindel.

 

Tummelisas klänning till vänster och mulvadsdräkt till höger. Fjäriljsvingarna är riktigt häftiga också.

 

 

Vandringen slutade med fika där denna virkade klädsel stod i hörnet närmast mig.

 

Teater är K-märk sedan 70-talet om jag minns rätt och har bl. a varit med om två bränder och många ägare så som Behrn och Gumaelius. Sedan 40 år eller så äger Örebro kommun huset.

 

Är bildtexten för liten så säg till! Storleken går lätt att ändra.

mer