Medan veckorna har sprungit förbi har det hunnit bli november och mörkt. Istället för att sakna ljuset väljer jag att tända så mycket ljus jag kan och ta in lite av hösten in till mitt rum. Redan i mitten av oktober gick jag ut runt skolan och kom hem med kastanjer. Ser ni den lilla minikastanjen? Tycker den är hur söt som helst. 

Att fota i mörker är inte enkelt. Det jag ville var att förmedla den här mysighetskänslan som levande ljus ger men den nådde inte riktigt fram. Utan mitt stativ hade det inte gott, ja inte utan min systemkamera heller för den delen. Tänk att det är 1 år sedan jag cyklade iväg till Elgiganten här i Karlskoga och köpte den? Minneskortet har blivit fullt och jag har nu mer två minneskort så mycket bilder har jag tagit. 

Jag är riktigt glad över min kamera men vill utvecklas mer som fotograf. Det är då man får påminna sig att kunskap inte sitter i utrustningen. Min mamma är ett levande exempel. (Förlåt men du kan knappt använda kameran.) Hon får panik så fort jag gått bytt till manuellt läge och ändrat ISO eller vitbalans. Men ett macro-objektiv är något jag drömmer om och vad vet jag, om ett år kanske jag har ett?