Nobelmiddag
Del 2
Inne i en konferenssal hade de dukat upp till oss som var delaktiga för att äta tillsammans. Förrätten och huvudrätten var himmelskt god men efterrätten var tyvärr inte riktigt i min smak. Det är något med vanilj i efterrätt som jag inte riktigt gillar. Det är samma sak med pannacotta. Mandelflarnet däremot, så gott! 🙂
Allt som allt var fredagen fantastisk. Ett minne för livet 😀
Nobelpresentationerna
Här kommer del 1 med bilder från i fredags. Foto: Maria Hallstensson och Jwana Jaafar.
10 dec
Fredagen var fantastisk och det gick hur bra som helst. Igår var min tanke att jag skulle gå igenom alla bilder och dela med mig av dem här på bloggen så att ni skulle få se men jobbet ringde och ville att jag skulle börja jobba redan kl. 12 istället för 16. När jag väl var hemma igår kväll orkade jag knappt att göra i ordning något att äta.
Idag har jag varit och hämtat ett paket med julklappar och ska snart cykla till bussen för att åka in till Örebro. Först ska jag till farmor och farfar för att äta och hjälpa farmor med att skapa en fotobok. Senare i eftermiddag ska jag och ca 30 000 andra se O, Helga Natt. Fullt upp med andra ord.
Resten av bilderna från i fredags kommer komma men jag vet inte när. Håll utkik helt enkelt. Nästa vecka är också den extremt händelserik med både musikhjälpen, fotbollsturnering och julshow. Kul!
Förberedelser
Klänningen är struken, manuskorten skapade. I morgon är det dags för nobelpresentationen i aulan som jag har skrivit om tidigare. För några år sedan skulle jag har varit fruktansvärt nervös och tänkt över allt som skulle kunna gå fel. ”Tänk om jag ramlar? Om jag säger fel? Eller värsta tänk bara, blir generad och tomatröd i ansiktet?”
Nu sitter jag istället på mitt rum med ljus tända och är stolt över att jag litar på min egen förmåga. Jag vet att det kommer gå bra även om jag ramlar, säger fel, blir generad eller vad som nu kan tänkas gå fel. Att inse att man har utvecklats så som jag har gjort, det är en härlig känsla. Tänk om jag hade vetat det i 5:an när jag var 10-11 och var tvungen att berätta om min PRAO-dag på pappas jobb inför hela klassen. Brev-utskick var ett ord inte visste fanns då. Mer om det i ett annat inlägg om ni är nyfikna. Gilla inlägget i så fall.
Nu ska jag antingen börja läsa en ny bok eller skrolla igenom sociala medier innan jag somnar för imorgon ringer mobilen 06.30.