Sökresultat för: Putte i Parken

Bildbomd Linnea Henriksson

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Batteriet till kameran var lika fulladdad som jag inför Linneas konsert men efter några låtar tog mitt minneskort slut. Hjälp så sämst jag kände mig. Som tur var kunde jag radera massor av bilder som jag redan hade fört över till datorn. Till nästa gång vet jag att jag måste kolla över minneskortet också. Kanske dags att köpa ett nytt? 
 
Hur som helst. Linnea var hur grym som helst, småpratade mellan låtarna och hoppade även ner från scenen och spontandansade på andra sidan kravallstaketet. Jag stod längst fram lite till höger men är otroligt nöjd över bilderna jag lyckades ta. Vissa är bättre än andra men jag vill visa att för att få en bra bild krävs minst 20 dåliga. 
 
Bilderna har jag inte redigerat något alls, dels för jag tycker det är väldigt svårt för att få det att se proffsigt ut och dels för jag prioriterar andra saker att göra framför att redigera bilder. 
 
(Det här inlägget är tidsinställt och publiceras när jag jobbar min första kväll)

En CD-skiva rikare

Jag hade det bra igår på första Pip-dagen i Karlstad. Precis när jag kom dit slutade det regna och Timo började spela.
Merci mes amis 

Tingshuset

Lillebror Martin är på läger denna vecka och tanken var att jag skulle vara med lite första dagen så att han skulle känna sig trygg. Det behövdes inte och nu sitter jag på Stora torget inne i Karlstad och väntar på att biblioteket ska öppna. Solen skiner och jag är ledig hela veckan. Hjälp vad jag ska njuta! Hoppas att solen håller sig kvar och lyser över nästa omgång av Pip i Karlstad, Mariebergsskogen. Denna gång ska jag troligtvis kampanja med SSU och LO men också bara vara deltagare och slänga allt mitt skräp i soptunnan.
(Tänkte blogga med mobilen men det gick inte bra alls. Nu så här två timmar senare ser jag att bilden såg mycket bättre ut i mobilen… 
Merci mes amis

En del av något stort

 Från Putte i Parkens facebook
Under dessa dagar som jag har jobbat på festival har jag lärt mig följande.
Ett: Fimpar är, idag, inte nedbrytbara
Två: Personer dricker sällan upp exakt allt från flaskor med alkohol i
Tre: Att få kakor av sin arbetsgivare är fantastiskt
Fyra: Konfetti är fruktansvärt onödigt. PUNKT.
Fem: Alkohol kan göra vissa kramvänliga och andra sura
Sex: Efter klockan 24 behövs ingen alkohol för att underhålla oss vakter vid entrén
Sju: Fimpar slutar inte att lukta bara för att de ligger på marken
Åtta: Första mötet med en arbetsgivare är jätteviktigt
Nio: Beröm från deltagare och arbetsgivare gör att man orkar fortsätta även fast klockan är efter 01
Tio: Att stå still vid en entré är lika jobbigt som att gå runt och städa.    
Men nu är det slut och jag försöker ställa om och komma ihåg siffrorna till matvarorna på ICA. Imorgon ska jag på ett möte för semestervikarier och på torsdag plus lördag, söndag jobbar jag i kassan. Nu ska jag krypa ner i sängen och läsa Champion av Marie Lu. Sista delen i en mycket bra trilogi.

Pip vad jag är glad!

På torsdag åker jag till Örebro för att jobba på Putte i parken, Pip torsdag-söndag. Under kvällarna och nätterna kommer jag se till att inte ens en fimp ligger och skräpar ner festivalområdet. Jag ska alltså plocka skräp. Och vad är då Putte i Parken? Det är en gratisfestival som i år kommer vara i Örebro, Karlstad, Leksand och Stockholm. Mellan 2008 och 2012 var festivalen i Karlskoga, sedan flyttades den till Karlstad och Mariebergsskogen och blev gratis 2014. I år är första gången som festivalen är på turné och jag är nyfiken på hur det kommer bli i Örebro.
Jobbet hittade jag tack vare en gammal klasskompis från gymnasiet som skrev ett inlägg i vår facebookgrupp. I och med att jag inte har börjat på ICA ännu så mailade jag direkt och kollade vad det var för något som en förväntades göra. Helt perfekt att jobba på festival ju. Det passar mig verkligen. (Hoppas jag i alla fall) Jag kan känna mig som lugnast och avslappnad mitt i ett hav av människor. Jag gillar dessutom livemusik även fast det inte är många artister som jag känner igen i år. Det enda som jag är lite orolig inför är de sena arbetstiderna. De senaste dagarna har jag fått kämpa för att inte somna vid 22. Men jag tror att jag kommer vänja mig väldigt snabbt.
I och med att jag inte längre bor i Örebro kommer jag sova över hos farmor och farfar i deras lägenhet alldeles vid södra station i Örebro. I den bäddsoffan har jag sovit många gånger. Sidospår: Örebro måste väl vara den enda stad i sin storlek som har två tågstationer? Jag känner i alla fall inte till någon annan stad.
Hur som helst ber jag om sol och värme kommande dagar för då kommer det automatiskt fler besökare och då får jag mer att göra.
Bild från förra årets PIP. Kristin Amparo på scen
Merci mes amis
mer