Tidigare i veckan, när solen sken och fåglarna kvittrade här i Uppsala, insåg jag att det skulle vara kul att börja springa igen. Tittade på kartan över Uppsalas motionsspår och hittade ett i rätt del av stan. Tänkte att söndag blir en bra spring-dag. Jag tänkte rätt och så fel. Rätt för att alla dagar är bra spring-dagar, fel för att det har snö-regnat hela dagen. Jag vet inte hur långt jag sprang eller på vilken tid för min fina gula klocka är försvunnen. Mobiltelefonen gav jag upp hoppet på och sprang utan min spellista från spotify. Jag har nämligen ett fodral till mobilen som egentligen är gjord till Samsung Galaxy S 4 och inte en 3:a som jag har. Det gör att det är näst intill omöjligt att lyckas spela upp musik på en bra ljudnivå. Antingen försvinner ljudet eller så höjs det till max.

Nu sitter jag i sängen och konstaterar att jag är riktigt hungrig men har ingen som helst lust eller ork till att laga mat. Tänk vad fantastisk det vore om en bodde sambo. Då kunde Leander komma in och säga att maten är klar precis nu. Det är lycka.