Idag vann Linda och hennes lag guld i den finska ligan. Jag är otroligt stolt och glad. I volleyboll spelas hela slutspelet i bäst av X matcher. Finalen var bäst av 7. Linda och laget ledde med 3-1 i matcher inför onsdagens 5 match men förlorande. Likaså förlorade de på nytt i fredags. Inför dagens sista finalmatch kunde båda lagen alltså vinna guldet.

Linda trodde knappt att hon skulle orka en match till men det gjorde hon. Och oj vilken match. Väldigt jämt. Ofta 2 poängs skillnad mellan lagen. Ibland till Pölkkys fördel ibland till nackdel. 1:a set vann de 27-25. Andra set vann motståndarna. Men sen. Vinst i 3:e och 4:e setet tror jag slutade 25-18. Jag skrek nästan rakt ut av glädje.

Jag vet hur mycket du har slitit Linda men nu är det över. Nu är ni finska mästare! Grattis Linda och grattis pölkky!

Inte för att jag förstår finska men

När hon föddes för 22 år sedan ville jag att hon skulle heta Lena. Och Lena heter hon också, i mellannamn. För din skull är jag glad att mamma och pappa ändå bestämde sig för Sofia.

Tyvärr är alla roliga, gulliga och knasiga bilder på dig kvar i Uppsala men stort grattis!

Tack och förlåt

Idag fyller min lillasyster 24 år och åldersordningen är återställd. I två månader och 20 dagar är jag två år äldre än henne men resten av året är det bara ett år emellan oss.

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

Grattis och förlåt

I helgen har Sveriges volleybolldamer spelat två EM-kvals matcher och de vann båda matcherna. Spelaren med nummer 3 på ryggen är min lillasyster och jag måste erkänna att det är rätt ovant att se sin syster på tv. Att se henne på planen eller i landslagets blågula är jag lyckligtvis van med. Jag tror att det är tredje året som hon spelar med landslaget nu.

Nästa helg spelar de kvalmatcher igen. Först på fredag mot Ukraina kl. 16.25, lördag mot Georgien samma tid och om en vecka möter de Portugal också kl. 16.25. Alla matchtider finns här.

Svetten rinner. Andningen är seg. Hela kroppen är seg men jag känner mig starkast i världen. Jag klarar allt. Känslorna av ett löppass är blandande men oj vad jag gillar det.

Sedan slutet av april har jag sprungit mellan 3 och 5 km varje onsdag och söndag. Någon gång har det regnat, någon gång var det så pass kallt att jag behövde vantar och pannband.

Dagens tur

Idag däremot var det varmt. Jag och Linda till motionsspåret här i Vålberg. Där sprang vi runt längs elljusspåret och fortsatte sedan hem igen. Totalt blev det 6,5 km och självklart spurtade vi sista meterna. Som den elitidrottare hon är vann hon men jag var nöjd med både tiden och rundan.

Utveckling

Jag minns så väl hur otroligt jobbigt jag tyckte det var att springa å-rundan på gymnasiet. Jag tror det knappt var 2 km men jag blev lika trött varje gång. Att jag idag 8 år senare löptränar regelbundet och tycker om det är ett bevis på att allt går bara man vill.

Löpardrömmar

Sommaren 2016 sprang jag 5 km för första gången och förra året tog jag den efterlängtade milen. Sommaren fortsatta löpmål är att springa 1g/v till en början och sedan se hur jag känner mig i kroppen efter 8 timmars städ.