Jag är tillbaka i Uppsala och jag känner mig tom inombords. Dels för att jag återigen är själv med mina tankar och dels för att Slyte är den bästa platsen att vara på när det är sommar.

Senaste veckorna har jag funderat en del på framtiden, vad jag vill jobba med, vad Gud vill att jag ska jobba med om han nu bryr sig vill säga. Jag vet några saker och det är att det ska vara ett kontorsjobb med regelbundna arbetstider 8-17 eller liknande. Webbyrå vore drömmen men samtidigt tvivlar jag på om jag någonsin kommer att kunna få ett sånt jobb.

Samtidigt så har jag inte riktigt bott in mig här i Uppsala och saknar Karlskoga. Gång på gång kommer jag på mig själv med att längta hem även fast jag är hemma. Eller är jag?

För vad är hemma? Är det ens folkbokföringsadress, husen där ens föräldrar bor eller platsen där ens älskade är?