Vecka 43 – 2020
Det är min favoritvecka, nämligen veckan jag fyller år
Måndag
Egenstudietid hela dagen. Leander bjöd på egengjorda nudlar
Tisdag
Grupparbete hela dagen. På kvällen har jag tvättid.
Onsdag
Grupparbete på förmiddagen och möte på eftermiddagen. Någon gång under dagen ska jag försöka handla också. Mässa på kvällen.
Torsdag
Grupparbete på förmiddagen och möte på eftermiddagen. På kvällen ska jag se på fotboll, Sveriges damer spelar och matchen sänds på SVT.
Fredag
Min födelsedag På morgonen har jag en föreläsning och på eftermiddagen fortsätter grupparbetet. På kvällen ska jag och Leander äta chillikassler med annans. Längtar!
Lördag- Söndag
På lördag kväll kommer några vänner över på fika. På söndagen är det mässa.
Livet som student
Igår påbörjade jag terminens första individuella skrivuppgift. Det är en minianalys som handlar om varför barn personliga integritet är viktigt på internet och vad som kan göra för att lösa problemet.
Jag började med att leta material på urplay och hittade bland annat ett barnprogram om digital kompetens. Av det lilla jag såg så påminde serien om Vintergatan som för övrigt är Sveriges bästa barnprogram. Tyvärr hittade jag inte riktigt det jag letade efter utan gick vidare till Youtube och Google.
Ju mer jag läste och tittade på desto mer ångest fick jag. Jag började tvivla på mig själv som student, på hela mig egentligen. Efter lunch var ångesten så pass jobbig att jag började gråta.
Idag däremot har jag inte haft någon ångest alls varken över uppgiften eller något annat. Så skönt! Totalt har jag skrivit ca 1 och 1/2 sida och imorgon ska jag fortsätta. Inlämningstiden är nämligen imorgon kväll.
Glad student!
Det är fredag och jag är mitt inne i en gruppuppgiftsinlämning. Just nu läser jag två kurser: kravhantering och informationssäkerhet. Grupparbetet är i kravhanteringskursen och för att försöka förklara vad jag lär mig vill jag visa den här bilden:

Kravhantering- KRAV1
Alla yrken har idag kontakt med någon form av IT-system. T.ex journalsystem inom vården eller kundregister inom försäljning. Dessa system har en massa funktionalitet som har tagits fram genom just kravhantering.
I grupparbetet låtsas vi vara både yrkesverksamma, kallas intressenter och kravhanterare åt en annan grupp. Som kravhanterare försöker vi formulera krav till ett fiktivt system åt ett bokförlagsföretag. Och det är just detta som jag gillar med kravhantering. Man lär sig väldigt mycket om branschen och yrken. T. ex har jag aldrig funderat över hur ett bokmanus blir en fysisk bok.
Idag är jag en glad student. Detta är första grupparbetet utan stress och ångest. Och det är så skönt! Säger som farmor brukar säga: så här bra skulle man ha det när man har det som sämst.
Ett kollektivt beroende – The social dilemma
Jag såg en dokumentär på Netflix idag: The social dilemma. Delvis såg jag den för att en lärare rekommenderade att vi skulle se den och dels för att studierna inte riktigt har dragit igång än. Plus att jag har PMS och egentligen bara vill strunta i allt.
I alla fall. Dokumentären handlar om sociala medier och dess hot mot demokratin. Det mesta som togs upp visste jag mer eller mindre sedan tidigare. Ni kanske minns att jag läste en kurs i sociala medier hösten 2018? Då gjorde jag en 5 minuter lång video på ämnet kopplat till beroenden.
Mina tanker efter dokumentären är att:
- Sociala medier-beroende och mobilberoende borde verkligen börja klassas som ett medicinskt beroende av världshälsoorganisationen.
- Bättre lagar och regler måste skapas och det snabbt för att rädda oss från oss själva.
- Psykologin bakom algoritmerna är så intressant
- Jag önskar verkligen kunna bidra till att göra teknikindustrin mer ansvarstagande
Beroenden
I iPhones finns något som kallas för skärmtid där du som användare kan gå in och se exakt hur mycket tid du spenderar med din mobil. Min genomsnittliga tid är precis under 3h/dag. Där finns det också möjlighet att sätta tidsbegränsningar för specifika appar. Det har jag gjort flera gånger men stängt av det. Samma sak med schemalagd skärmtid. Den funktionen har jag satt på och av många gånger.
Det svåra med sociala medieberoende är att det är kollektiv beroende. HELA SAMHÄLLET ÄR BEROENDE. Mamma har fått stänga av wifi:t innan dom går och lägger sig för att hon har kommit på min 9-åriga lillebror med att sitta och titta på youtube mitt i natten. Min pojkvän har påpekat mitt eget beroende i flera år. Så fort han tar min mobil så får jag abstinensbesvär. Fysiska, faktiska abstinensbesvär.
Lagar
Något som lyfts i dokumentären är den bristande lagstiftningen. Som det ser ut idag skyddas inte vi som användare utan lagstiftningen gynnar istället företagen. Ett förslag som nämndes är att skatta data.
Psykologin bakom sociala medier
Tydligen kallas det för övertalningsteknik och jag tycker det är så otroligt fascinerande. Lika fascinerande som jag tycker det är med reklam. Vår förmåga att ändra beteende är det som driver sociala medier. För det är inte gratis bara för att vi som användare inte betalar något. Företag betalar enorma summor pengar för att få synas i våra flöden. Flödet i sig självt är sedan skapat för att hålla oss fast. Scrollningen, rekommenderade videos och inlägg. Notifikationer. Var enda liten detalj, allt är skapat med ett enda syfte. Att hålla oss fast så att vi kan se mer annonser och dom tjäna ännu mer pengar.
I dokumentären intervjuades flera personer som tidigare hade jobbat på dom stora teknikföretagen och till och med dom berättade hur dom inte kunde stå emot deras egna övertalningstekniker. Då är det på riktigt!
Rädda världen med teknik
Jag erkänner att jag valde rubriken för att flörta med Google och förbättra min sökoptimering. Förlåt.
I dokumentären intervjuas bland annat grundaren för Humane Technology: Tristan Harris. Bara efter att ha tittat minimalt på deras hemsida känner jag mig ändå hoppfull. Jag önskar verkligen att få jobba med något sådant i framtiden och jag hoppas verkligen att sociala medier kommer finnas krav som ett verktyg för gemenskap och samarbete. För det finns så mycket fantastiskt med teknik och med sociala medier.
Studierna är igång

Studierna har börjat, sommarjobbet är slut. Väckarklockan ringer inte längre innan klockan 06 men jag mår bra ändå. För det är ju så att förändringar är mer eller mindre svåra för mig.
Ångest av förändringar
Söndagen innan jag skulle börja jobba grät jag hela kvällen och hade jättemycket ångest. I söndagskväll hade jag också ångest och grät. Tack vare tända ljus och Martin Stenmarcks musik kunde logiken i mig lugna känslorna i mig om det visst kommer gå bra att börja plugga igen.
Oftast är det så att jag logiskt sett förstår att ångesten är orimlig, oproportionell eller ologisk medan känslan säger motsatsen. Nog om ångest.
Distansstudier igen
Studierna är igång igen och vi har till och med en lärare som vi hade förra terminen. Tryck och familjärt. Dessutom är det fortfarande på distans vilket jag både tycker är skönt och tråkigt på samma gång. Skönt för att jag slipper pendla och betala pendelkort. Tråkigt för att jag saknar mina kursare.
Nu under sommaren har jag kommit fram till att jag är extrovert men att nya sociala sammanhang är väldigt energikrävande. Jobbig kombo eller hur?
Digital kalender
Nytt för denna termin är att jag inte har köpt någon analog kalender. För att vara väldigt teknikintresserad och studera IT så har jag faktiskt aldrig använt mig att digitala kalendrar. Visst schemat har varit digitalt men jag har alltid haft min fysiska kalender där jag fyllt i föreläsningar, tvättider och dejter med Leander. Allt viktigt med andra ord.
Till en början använde jag Google Kalender men jag upptäckte igår att mitt gym bara kan exportera bokade pass till kalendern som tillhör min mobil. Därför har jag nu bytt till iCloud-kalendern och ägnade säkert en halvtimma igår åt att synka mobilens kalender med datorns. Tydligen var iCloud inte påslaget automatiskt.